Alexius Huber och hans blänkande metaller och
transparenta glasmembran
av Oscar Reutersvärd In
English
Auf Deutsch
Alexius Huber tillhör de rättrogna arvtagarna i vårt land till den stora europeiska konstruktivismen. Inte en millimeter avviker han från riktlinjerna hos denna rörelse, att framskapa en skön, självständig värld som viktigt komplement till vår vardag. Därför uppfattar sig konstruktivisterna som en specialgrupp inom uppfinnarnas fack. De vill med sin formgivning utvidga vår upplevelsesfär och berika den med konstnärliga innovationer.
Här har Alexius Huber genom åren inregistrerat ett stort antal egna
nyskapelser i konstens illustra patentverk. Driven av en stark och äkta
inspiration har han arbetat i sin experimentverkstad längs vetenskapliga
linjer. Sedan 1960 har han metodiskt sökt sig på djupet i problemvärlden för
att förverkliga sina eftersträvade bildidéer.
I första hand har han agerat
som en seendets utforskare och med hjälp av sina blänkande metaller och
ljusgenomsläppande glasfabrikat genomfört långa serier av experiment. I dessa
försök har han lyckats framkalla aldrig sedda synskådespel, t.ex. i form av
ljusskimrande spegeleffekter från rörliga kompositionselement, drivna av
elmotorer. Och ibland också ackompanjerade av ljudeffekter.
Jämsides med denna kreativa verksamhet bedriver han också psykologiska
försök, d.v.s. observationer av sina konstruktioners effekt på betraktarna.
Detta räknar han som en logisk del av konstnärsyrket. Det är här han
kontrollerar att de verkande krafterna i hans arbeten fortplantas till
åskådarna och hos dem utlöser sin influens. Med majoriteten av
konstruktivisterna delar Alexius Huber övertygelsen att deras verksamhet har en
social betydelse. Han ser sitt arbete ur samhällsnyttans aspekt och uppfattar
sig själv som
medagerande i en förvandling av vår värld i progressiv
riktning. Målet är ett framtidssamhälle, där livsföringen styrs av
människovänliga principer och där den konstruktivistiska konsten ingår som
en självklar andlig tillgång.
Ur denna synvinkel får konstruktivismen sitt rätta väsen belyst. Den har ofta missuppfattats som en kallsinnig ingenjörsdivision i 1900-talskonsten. I sjäva verket är den en sensibel, andlig riktning inom måleriet och skulpturen, som med sina verk vill leda människorna ut ur vår fysiska existens och in i den rena konstens sublima värld. Deras experimenterande har gått ut på att finna formkonstellationer, som fängslar och förhäxar betraktarna och med hypnotisk förmåga håller fast deras ögon i bilden. Därför är det riktigast att se Alexius Hubers kompositioner som ett slags meditationsobjekt. I den rätta kontakten med hans verk kan betraktaren försjunka i lugn, ren och njutningsrik formupplevelse.
Oscar Reutersvärd (1980) Professor emeritus vid institutionen för konstvetenskap vid Lunds universitet